Idag är jag förkyld. Hela dagen har varit tung. I min bransch har man inte tid att vara sjuk så det är bäst att sköta dagens program fast man inte är 100%. Träningen med mitt seniorlag lämnade jag däremot. Två gånger de senaste tio dagarna har jag känt mig förkyld, det har snabbt blivit bättre men då har jag ansträngt mig och blivit mer förkyld. I lördags fällde jag en tall tillsammans med farsan och slet med den i fem timmar. På kvällen skulle jag dessutom iväg och se ett band spela. Allt detta fast jag kände mig förkyld i fredags, nu är jag tillbaks på ruta ett. Känns likadant som  i fredags om inte värre. Som fotbollsspelare borde man veta när man skall vila och faktiskt göra det. Nåja, jag missar en del egen träning men att träna andra fungerar nog ändå.Jobbar dessutom med gymnastik nu i två veckor.

 

Förra hösten var jag förkyld i över en månad och hade olika virus efter virus efter virus... En jag känner hade detsamma på våren. Många tränare tappar tplamodet med spelare som är sjuka "hela tiden". Tyvärr hjälps det inte, många vilar inte tillräckligt länge på grund av tränarna och då blir det bara värre. En del sköter inte sin hälsa på fritiden och då insjuknar de onödigt ofta. Sedan finns det de som bara har otur också och råkar få virus då immunförsvaret är dåligt och inte hinner bli tillräckligt starkt. Tålamod krävs av alla! Som tränare är det lätt att inte ha tålamod, man kan snabbt tycka att spelare är "klena" och inte orkar göra det som krävs. Man borde tänka efter två gånger. Som tur är vågar många föräldrar förklara läget åt mig och då förstår man hur det är på riktigt. Ett av mina motton är att spelare skall våga säga till om det är själva träningen eller fotbollen de är trötta på. Det är inget att skämmas för. De behöver våga säga som det är så ser vi vad det finns att göra.

 

 

Från det ena till det andra. Vem vinner Premier Lague i år? En åttondel av serien har spelats. Chelsea är bäst, City och Arsenal är näst bäst, så ser det ut i mina ögon idag. United kan komma hårt då de får ordning på försvarsspelet. Inget annat lag imponerar hittills. Liverpool? Katastrof jämfört med då Suarez spelade. Chelseas akilleshäl är bredden på sätt och vis. Om Costa skadar sig vet jag inte om Drogba och Remy kan göra tillräckligt med mål. Om Fabregas skadar sig blir laget klart sämre också. Men i jämförelse är de ändå bättre än alla lag som det ser ut nu.

 

Det som pågår i kulisserna denna höst i Finland är en massa spekulationer kring vem som coachar eller spelar i vilket lag nästa säsong. Så är det varje höst. Spelare, tränare och andra talar med mig dagligen just nu. Själv startar jag också många diskussioner. Nya förmågor behövs lite här och där för att saker och ting skall gå framåt. Som tränare borde man vilja behålla alla spelare i föreningen, om de sedan har problem i ett lag borde få spela med ett annat om det är möjligt. Som spelare borde man välja ett lag där man får tillräckligt mycket av det man vill ha. Som förening borde man behålla de tränare som fungerar bra och utveckla de övriga. Vill de inte utvecklas fast ingenting riktigt fungerar så har man ett problem. Ett problem kan också vara att utveckla tränare förstås. Spelarna borde en förening vilja behålla också, spelare som det är problem med måste man ställa krav på och kan de inte uppfylla kraven måste man fundera på om de borde byta klubb.

 

Oktober är på kommande. En bra fråga är, hur länge skall ni ha paus? Ett juniorlag nuförtiden bör inte alls ha paus i oktober och november om ni frågar mig. Okej en vecka paus kan man ju ta. Med tanke på att det finns träningsmöjligheter utomhus ända fram till december bör man utnyttja dem. Vid julen kan man hålla en paus och i januari till mars är grästiderna dyra, svåra att få tag på och dessutom tränar man inomhus då. Förutom fotboll skall jag försöka få med en ny form av alternativ träning som ger det lilla extra åt juniorerna. Någon kampsport är det inte frågan om kan jag säga. Intressant är annars att Michael Owen och Wayne Rooney har varit boxare båda två. Kanske har de fått lätta steg därifrån och en del explosivitet. Finns många alternativ till extra träning nuförtiden, har testat en hel del genom åren och skall testa något nytt i år. I maj kan jag berätta mer om det :)

 

På lördag spelas sista omgången i finska division 3. Vi har bortamatch och över en timme i buss blir det. Det brukar vara kul att vara ute på stan efter sista matchomgången. Alla lag från staden brukar vara ute efter att ha haft avslutning med bastu, mat och prisutdelning. En stor del av stadens spelare är lite som en familj på sätt och vis. Man hälsar ofta på varandra på stan fast man kanske inte är bästa vänner då man möts i närkamper på plan. Detta oberoende av vilket språk man pratar eller vilken bakgrund man har.

 

Slutligen. Jag blev intagen till tränardagarna i Helsingfors! Mycket bra. Hundra tränare fick plats. Skolningen sköts bl.a. av en tysk som har hjälpt till att utveckla ingen mindre än Ronaldo i Manchester United. Kommer att få ta del av många tränares erfarenheter och dessutom se modellgrupper med riktigt bra 16-19 åringar. Som avslutning skall vi se då Finland möter Grekland i EM-kvalet. Två fullspäckade dagar blir det. Resorna, hotellboendet plus en ledig fredag från jobb får man stå ut med ekonomiskt om man vill delta i sådant här, då man inte är proffstränare. Blir säkert en intressant helg. Troligtvis uppdaterar jag därifrån på www.fotbollsfabriken.fi

"Allt är tillåtet". Vad betyder den meningen? Att man får göra vad som helst? Är det inte att frångå vad som räknas som normalt för oss människor? Eller har betydelsen att göra med i vilket sammanhang det sägs?

 

Om jag backar bandet exakt en månad så sade jag de där orden inför en match åt mina spelare. Eller var det i halvtid, för snacket före matchen har vi hållit inomhus just då, för en månad sedan. Vi spelade en match som vi vann 2-1 lite grann emot oddsen. Det var en stor taktisk triumf där vi lyckades stoppa motståndarnas starka sidor och utnyttja våra egna starka sidor maximalt. Vi spelade ett tufft och bra försvarsspel. Vi gjorde båda våra mål när motståndarna inte hade sitt mittfält nere i tid. Så många andra chanser kanske vi inte skapade men en miss från 5m med all tid i världen och en uppgiven målvakt på linjen kostade en spelare på sig. Vi släppte in ett mål 3min in på tilläggstid. Det var en perfekt seger som går till historien. Olyckligtvis skadade sig två av deras spelare.

 

En mamma till motståndarlaget hade hört (det var väl i halvtid) då jag sagt att "allt är tillåtet". Om jag har använt de orden då vi diskuterar taktik kan det vara: A) en taktik kring att våga ta frisparkar emot oss enligt en uppritad halvcirkel på taktiktavlan, något som våra motståndare gör gång på gång B) att vi inte dribblar på egen planhalva men att på offensiv planhalva är allt tillåtet vad gäller att dribbla. På grund av denna mammas förbannade skitsnack där hon inte vet vad hon talar om ens har det uppstått gnäll och småbråk. Tunga förluster och skador tär på humöret men det finns gränser för vad som är okej att säga och dessutom att tro på. Jag vet att tränarna innerst inne fattar att det är total bullshit att vi skulle vilja skada spelare. Som bekant ser jag till att de matcher jag coachar filmas.På så vis kan jag kolla upp saker många gånger i slow motion vid behov.

 

En av skadorna: en av deras spelare fumlar lite med bollen på mitten av plan och för att hinna få bort den i tid glider han ner på ena knäet och sparkar vidare bollen med ett utsträckt ben. Han hmnade i en totalt onaturlig position i fotboll. En spelare som var på väg att komma och ta bollen kom in med sitt knä i hans knä på det utsträckta benet. Synd att olyckor sker!

 

Situationen jag beskrev, eller någon annan är väl det som gör att saken (min replik) har nämnts åt mig också av en tränare och en annan person. Jag förklarade situationen. Jag påpekade också att det inte fanns en enda kapning i hela matchen från vår sida. Kapning, alltså ovanligt fult spel. Vi fick inte ett enda gult kort i matchen heller. Mina spelare spelar normalt alltför snällt, i den där matchen var vi som tur var ens lite tuffare än normalt.

 

Allt gnäll har tagit bort en del av lusten att coacha ordentligt då vi mötte samma lag igår. Jag bad ett lag som redan spelar för schysst 80% av tiden på plan att undvika fult spel. Att vi kan slå lag som är högre rankade är inget nytt, plats 2 av 18 i Umeå fotbollsfestival är ingen liten grej i C-14 klassen. Vi har framförallt en spelare som har tillräcklig snabbhet och styrka för att stoppa vilken enskild spelare som helst som vi har sett detta år. Det var vad han gjorde mot ovannämnda lags ena spelare i första mötet. Utan att spela fult, för det är inget som någon gör medvetet i det här gänget. Igår deltog han inte och då kom fem av sex insläppta mål enbart p.g.a. det. Det vet alla tränare som såg matchen. Vi hade mer boll än vi brukar ha och vi spelade helt bra på den mittersta tredjedelen. På den sista tredjedelen var vi inte tillräckligt bra och trots 6-7 chanser blev det inga mål alls. Vår taktik var egentligen att komma via kanterna i det offensiva spelet, vi ville göra något så omodernt som att ta sig ända ner i hörnen av plan. Det lyckades absolut inte trots att kantbackarna var långt ifrån deras bästa spelare. Vad som skulle ske från hörnen berättar jag inte denna gång.

 

Det finns mycket att förstå i juniorfotboll, jag har spenderat cirka nio år nu med spelare i åldern 11-14 år som huvudtränare. Det är faktiskt fler år än de allra flesta tränare jag känner, de har nämligen bytt åldrar och varit mycket med A- och B-juniorer också. Många följer sina barn genom åldrarna eller tar ett lag där spelarna är mer färdiga, som de är i åldern 16-19 år. Jag anser mig ha hyfsad koll på åldern jag tränar, vad man skall säga och göra för att skapa framgång. Som spelare jobbar jag stenhårt, tacklar hårt och mycket samt är en bollvinnare. Trots stenhårt spel har jag noll varningar på kontot efter nio matcher och ifjol fick jag inte en enda varning om jag minns rätt. På mittfältet skall man spela hårt men tillräckligt rätt och gärna får det se ut så överallt på plan. Då tempot höjs hinner man inte tackla lika mycket och därför klarar sig många kvicka spelare på hög nivå i vissa roller trots att de har problem att stå emot tacklingar och själva inte kan tackla så bra.

 

En viktig sak: spelare som har låg tyngdpunkt  kommer ibland in i en situation med en andra spelare rakt framifrån. Båda vill ha bollen, båda smäller på, en smäller på fullt och en smäller på halvt. Alla som har spelat fotboll vet att om man inte går in hårt så kan skador komma. Fast bollen är emellan kan det smälla riktigt hårt och ibland ske något värre än då man får en smäll direkt i en muskel och faller på ett naturligt sätt. Synd att det kommer skador, men gå in ordentligt eller inte alls, brukar vi lära ut i fotboll. Lika bra att lämna och täcka om man inte går in fullt. Många spelar på det viset.

 

Som tur är skrattar de tränare jag har talat med den senaste veckan åt diskussionen om att jag skulle vilja skada spelare. Om man nu tar det så långt....kan ju vara att någon tänkte så långt. Den första vinsten skapade en känsla som många i motståndarföreningen inte klarade av att ta, det fanns inget att skylla på. Tränaren var väl den enda som förstod och kunde acceptera det som hänt. Som tack för mitt "millimeterperfekta förhandsarbete" och spelarnas perfekta insats fick vi tre poäng, men även en massa skitsnack och en domare emot oss i åtminstone en match efteråt. Efter detta blogginlägg höjer jag huvudet igen, sätter mina spelare att spela hårt igen samt blickar framåt. En spelare som möjligen hade fysiken att göra både det ena och andra defensivt för att stoppa motståndarna igår höll jag på bänken i 60 minuter. Hade kommit fler frisparkar med honom som mittback. Det behövde komma en match helt utan gnäll på oss mot detta lag oberoende av hur schysst vi har spelat tidigare. Totalt antal gula kort i dessa två möten? 3-0, men inte åt oss! Tror härmed att jag har raderat ut allt "skitsnack" både i och med matchen igår och detta blogginlägg. Kan hända att någon säger att detta blogginlägg "är ju bara för mycket", det är en försvarsmekanism för den personen. Nästa gång någon gnäller kring "mina" matcher får de gå hem och se sig i spegeln.

För cirka två veckor sedan skrev jag ett inlägg här senast. Denna blogg blir väl uppdaterad ganska sällan. Jag rör mig i många andra forum också och har ett nytt projekt på gång som kommer att ta över en stor del av skrivande. Den här bloggen är personlig och jag kan alltid vända mig hit med personliga åsikter och sammanfatta händelser. Det känns trevligt. Mitt nya projekt kommer att vara något som är desto mer intressant för er att följa.

 

Sedan senast har Arsenal kryssat med Leicester 1-1 och Manu har köpt sönder sin heder och höjt löneutbetalningarna otroligt. De har dyraste truppen och dyraste lönerna i Premier League om jag har förstått saken rätt. Chelsea har sett heta ut med Diego Costa. Jag har börjat Fantasy Premier League riktigt bra och är inte långt från toppen i Finland vad gäller poäng, men placeringen var väl något på 400. Finns en per lokal liga jag är med i som ligger före mig.

 

HJK har tagit sig till Europa League efter att ha slagit ut Rapid Wien och Finland har vunnit sin första EM match mot Färöarna med 3-1. Det satt lite hårt åt där borta på konstgräset på ön. Men Finland spelade bra överlag och "vår" främsta styrka är ju inte att slå svaga lag utan att slå ur underläge och överraska lag som faktiskt är bra. De tre hårdaste konkurrenterna på förhand är Grekland, Rumänien och Ungern. Nordirland slog Ungern med 2-1 igår ändå så man vet aldrig hur gruppen kommer att sluta. Rumänien slog Grekland med 1-0. Fortsättning följer i ungefär 13 månader än, sedan går tre av dessa lag till EM. Om jag tror att Finland är ett av dem? Ja, det tror jag absolut fast det kan bli tufft. Finland visade igår att trots att det kan gå trögt så tror man på laget och spelar enligt egen taktik. Det räckte denna gång och man leder kvalgruppen.

 

Idag har jag bl.a. skrivit 18 personliga diplom till deltagare i en fotbollsskola. Jag har även funderat ut vem som är årets spelare där. Jag har även klippt en halv div.3 match och lagt ut den på nätet så mina lagkamrater får se på den. Andra halvlek klipps en annan dag. Jobbar på med mitt nya projekt som snart skall bli offentligt. På juniorsidan har det kommit tre raka förluster, speciellt två av matcherna hade kunnat se bättre ut men förkylningar och skador har påverkat också. Nu återstår två juniormatcher och klart är iallafall att vi hålls kvar i högsta serien. Med lite högre satsning inom hela verksamheten vår hade vi kunnat slåss om en medalj redan i år. Vi har ändå kommit längre än vi kunnat föreställa oss detta år. Okej man skall ha självförtroende men med stora framsteg på ett år kan det bli för mycket att också få med en tro på att vi "kan ännu mer". Vi har nog blivit begränsade/bromsade lite på det mentala planet förutom på det fysiska planet. Fysiska nivån på spelarna behöver höjas tilll nästa år. Det är det första jag tar tag i då denna säsong är slut. Inte har vi slarvat i år heller, höjer nivån lite varje år och nu är vi kanske framme för en ordentlig satsning även på den fysiska biten.

 

Anmälde mig just till tränardagarna i Helsingfors och hoppas att jag får en plats både där och på matchen Finland-Grekland. Hoppas även på att komma in på A-tränarkursen, jag vet att mina chanser är bättre nu än i fjol. Det är svårt att se framåt ibland då det är så mycket som sker här och nu. Hur mycket man än gör finns det nästan alltid något kvar att göra. Drog igång rinkbandyns försäsong igårkväll också, riktigt roligt att lira igen. Har haft svårt att hinna vara med kompisar den senaste månaden eftersom jag både har haft jobb, fritidsaktiviteter och flickvän att tänka på. Får ta igen det lite då säsongen slutar om tre veckor. Skönt med höst om ni frågar mig!