http://www.thesun.co.uk/sol/homepage/sport/football/4705961/Barcelona-Under-10s-score-amazing-tiki-taka-goal.html#ooid=03MmtxNzputLkqgP9BWyYE252bpmRKyH

 

Barcas U-10 lag levererar. fint passningsspel och man ser hur skolade och hjärntvättade de är i sitt fina spel. Spelar ju lätt finare än Manus PL lag gör. Men målen räknas, jo jo och har man RvP kommer man långt i målväg. Arsenal har annars mest bollinnehav i ligan så här långt i år med 59% och näst bäst passningsprocent med 87%. Senaste matchen mot bottenlaget Reading var rätt fin med 5-2 i ställning och totalt övertag spelmässigt. Mittfältstrion är fantastisk. Walcott som center är intressant, med hans löpningar där i mitten (eller från mitten) öppnas nya möjligheter. Mertesacker sov vid först målet och det fans ett läge då han skulle börja springa, inte ens 4 sek senare gjorde han annat än gick. Oförståeligt och vid andra Reading målet är han och de andra inblandade i en misslyckad offsidefälla som flera gånger förr i år. Inte så bra men vid stor ledning är det inte hela världen.

 

Chelsea vann inte världscupen, det man saknar är en center som gör mål. De skulle gärna ha fått köpa RvP hellre än Manu. Då hade de kanske vunnit ligan. Kanske samma om Man City hade fått honom, då hade de vunnit ligan. På tal om att vinna ligan är allt ganska öppet än, nästan hälften återstår. Manu har ett äckligt försprång, till största del tack vare RvP, men till stor del också tack vare Rooney som verkligen har vaknat upp sedan RvP kom. Hans roll blir en annan då RvP är väntad som målskytt och Rooneys bevakning är mindre så han kan komma åt att göra mål lättare samtidigt som han ses som en grovjobbare allt oftare nu. Det blir en massa matcher kring julen och ända fram till nyårsdagen innan det blir en vecka paus då. Många viktiga poäng står på spel. African cup kommer och stjäl lite spelare i januari och det ändrar läget för några lag.

 

Imorgon skall jag delta i försäsongens första match med ett div.3 lag, vi möter ett a-jun lag. Konditionen lär vara deras trumfkort och våra trumfkort är säkert styrkan och rutinen. Bra med lite lirande och någon träning ännu innan julafton och lugn och ro i några dagar. På söndag skall jag både coacha fotboll och lira rinkbandy, dagen innan julafton brukar vara lugnare än så. Borde få gjort ett sista arbete i idrottspsykologi också, har två böcker som tittar på mig här i rummet. Bäst att göra undan det mesta innan tiden behövs till annat, kommer att bryta mot en sak jag skrev här nyligen och överraska lite och dit far extra tid :) Igårkvälllirade vi rinkbandy med en massa kompisar utomhus, precis som då man var lliten var vi och lirade. det var kul och vi slog ihop gänget med fem som vi inte kände och spelade matcher. Det är så bra då vi alla är tvåspråkiga för alla de vi slog ihop med kunde endast finska. Spelet blev helt okej och man behöver inte alltid ha organiserad idrott för att röra på sig. Vore viktigt för dagens barn och ungdomar att tänka på det. Drog en träning idag och visade aningen mer hjärta än hjärna den här gången, kände att det behövdes. Älska fotboll, jobba för utveckling av världens bästa idrott!

 

Nu blir det t.o.m. ett andra inlägg på en och samma dag. Kan ha något att göra med att jag är ledig idag. Chelsea leder just nu 3-0 över mexikanarna med 10min kvar och den matchen börjar bli lite tråkig nu. I finalen får Chelsea det hårt mot de forna brasilianska mästarna Corinthias. Kul om ett engelskt lag lyckas vinna klubblags VM men lite sämre då det är ihopköpta Chelsea som inte har kvar Di Matteo som vann CL åt laget med hjälp av Drogba som inte heller är kvar.

 

Har läst nr.6 av Offside som jag köpte vid en mellanlandning i Stockholm i höst. Offside är något jag skulle vilja prenumerera på för man blir faktiskt smartare av den tidsskriften. Bra fotbollsreportage från klubbar och intervjuer med tränare som ger sina synpunkter på det ena och det andra. Ta bara en artikel som den om Björn Andersson som nu är över 60 år och har spelat i Bayern Munchen bl.a. under sin karriär. Att läsa om då han fick ta över juniorarbetet i Bayern Munchen är intressant. Ganska intressant hur de minskade antalet ungdomar från 300 till 150 då de bara ville ha ett lag per årskull bland de äldre lagen. De tränare som var för dåliga fick sparken och det scoutades ungdomar i hela landet och de talanger som fanns skjutsades till och från träningarna med bussar hela tiden. Nästan direkt vann U-17 laget mästerskapet för första gången på 10 år och U-19 laget vann för första gången någonsin.

 

 

Björn har flera bra kommentarer som "Jag tror stenhårt på elitverksamhet och att de bästa ska få bli så bra de kan. Det kan ju vara hårt ibland. Men man kan vara medmänniska för det". Lättare att tänka så i ett stort land och i en stor stad som Mynchen, men visst skall vi i Finland också låta alla träna på den nivå som passar en junior bäst i förhållande till total skicklighet. Det blir ofta något gnäll då någon förälder här och där tar illa vid sig istället för att lita 100% på tränarna som högst antagligen är de som har kunskap. Sedan en riktigt riktigt riktigt bra kommentar "Lagets resultat var det viktigaste, men inom laget skulle individerna bli så bra som möjligt". Jag är så otroligt nöjd över den här kommentaren för det är precis de här orden jag har diskuterat med några av mina bekanta de senaste två åren. Vissa lag, tränare, ledare och människor omkring fotbollen skyller förluster, dåliga matcher och misslyckade resultat på att "vi sysslar med spelarutveckling, det viktigaste är att spelarna utvecklas och att matchernas resultat är inte så viktiga".

 

Då man börjar närma sig spel 11 mot 11 i fotboll eller något år innan det skall man nog börja fokusera på lite annat än spelarutveckling som bortförklaring. Fotboll går i slutändan ut på att vinna, som tränare skall man vilja vinna så mycket som möjligt och få spelarna att vinna så mycket som möjligt. Det är vad fotboll handlar om. Har man sedan en spelidé att spela efter marken är det något som bl.a. jag gillar skarpt. I vissa matcher kommer det ändå inte att fungera om man vill undvika en förlust och då måste man frångå spelidén åtminstone på egen planhalva. Spelar man vidare efter marken, får inte bollen över halva plan i stort sett och förlorar och skyller å spelarutveckling så är man ute på väldigt hal is! Möjligen i en träningsmatch på försäsongen i ett viktigt skede av att lära ut spel efter marken kunde man tänka sig att det är okej. Men i en tävlingsmatch skall man gå in för att vinna och abslout inte förlora.

 

Vad ger det för bild åt spelare i grenen fotboll om de i 12-18 års åldern ofta får höra att "det gör inget att vi fölorade, vi försökte åtminstone spela eget spel". Då man förlorar skall man vara arg och är man tränare och förlorar skall man vara säker på att laget har gjort allt för att undivka en förlust. Spel efter marken lär man hinna med under en säsong, det finns något som heter träningar och det finns något som heter matcher där vi klarar av att spela efter marken utan att åka på en riktigt jobbig förlust. Mitt tankesätt som tränare bygger en hel del på att spela efter marken och att kunna spela på ett fint och underhållande sätt. Ändå är alltid målsättningen innerst inne att gå in och vinna varje match, att bli bästa laget av alla. Vägen dit är lång ibland, men jobbar man med satsande spelare måste man sikta mot stjärnorna för att nå trädtopparna.

 

Utvecklas laget utvecklas också spelarna och såklart satsar jag hårt på att utveckla enskilda spelare också, det är därför man skall ha tillräckligt med träningar varje vecka. I matcherna utvecklas spelarna ytterligare, speciellt då man använder vissa teman för träningsmatcherna och spelarna vet vad somm gäller i en tävlingsmatch. Tävlingsmatcher går ut på att vinna och att undvika förluster i ett satsande lag. Hör ni mig någonsin efter en förlust i en tävlingsmatch säga att "det är lugnt, ni försökte spela efter marken och det är viktigast" så slå till mig! Helst bara med handflatan då ;) Suck, kom just på att "satsande, utbildade" tränare också använder dessa uttryck i halvtid i tävlingsmatcher. Hur känns det som spelare då att gå in till andra halvlek med 0-2 underläge och ett halvtidssnack som inte fokuserar på att vända matchen till varje pris utan att det "är bra att vi försöker hålla vår "fina" spelstil"...Hmm man kan gå in utan press och använda sitt kunnande utan att vara nervös, men var är taggningen, var är adrenalinet...och var är lagets feeling och fighting spirit? Svårt att vinna matcher i det läget med den inställningen från tränaren och MYCKET svårt att vinna en viktig match som gäller att vinna serien eller att hållas kvar i serien med den inställningen.

 

Kan vara lite känsligt ämne och vad är ett satsande lag egentligen o.s.v....tar kommentarer till detta inlägg endast till bloggen eller direkt till mig i chatten..inte i facebooks tidslinje.

 

Jag har iallafall fått ett lag att vinna varje match från mitten av juni till början av oktober ett år, jag gjorde klart för spelarna att vi skall inte kryssa en enda match, vi är för bra för det! Visst var det nära något kryss ibland men bara viljan och inställningen att vi tänker inte ens kryssa gjorde alla väldigt inställda på att "vi vinner detta". Skulle ett kryss eller en förlust ha kommit så skulle jag ha ändrat lite grann på det där citatet och haft ett nytt vinnande koncept. Utvecklades spelarna något? Jo det gjorde de verkligen, jag var sämre taktiskt (zonspel, byta uppställning, små taktiska knep) på den tiden och satsade därför lite mer på de enskilda spelarna just då. Spelade vi mycket efter marken? Hmm en hel del men inte så mycket som jag skulle vilja nuförtiden kanske. Bollarna till kantspelarna kom ofta i luften och anfallarna fick löpa en hel del på bollar över backlinjen. Det var en härlig säsong och de som hade följt oss vet att en viss tränare nog borde ha fått lite mer positiv feedback eller prisats efter den säsongen, riktigt så var det inte. Någon enskild duktig spelare kunde sakna viss kunskap för hur han skulle röra sig då han fick chans att testa med talanggrupper. Jaja, "men lär honom ditt sätt då istället för att säga det åt mig" kunde jag väl ha svarat men det gjorde jag inte riktigt. Idag är t.ex. den där spelaren väldigt lovande ännu och full av explosiv energi.

 

Ett annat år tar jag ett lag framåt på ett tufft sätt men det finns ett eller två hinder som är för stora för att slå på fingrarna redan samma säsong. Ganska tveklöst är det så, att förstöra deras lag eller att förstärka vårat lag riktigt ordentligt vore en lösning, men det är förstås inte så det skall gå till. Det ena hindret är ganska omöjligt hur mycket man än hinner utveckla spelare och få spelarna att bli duktiga att försvara ihop. VI räckte inte till, inte heller psyket hade jag fått tillräckligt i skick för det motståndet, inte ett halvår efter första matchen heller. Det andra motståndet passade oss lite bättre och vi kunde med bra försvarsspel nästan få 2-2 en gång men föll med 3-1 istället. Åtminstone var det laget 7-8 mål bättre än oss på tidig försäsong så något hade hänt. Ändå kan man inte vara nöjd med någon förlust. Okej det fanns bra saker i spelet och saker som behövde förbättras. Bättre att fokusera mer på det senare och på att "vi ska vinna dem förr eller senare, vi jobbar enligt det". I de enklare matcherna hinner man njuta mer och fokusera mer på det vi är bra på och de lyckade prestationerna. Hursomhelst, tror vi låg under 2-0 i den matchen vi förlorade 3-1 och hade en liten chans på kryss i...hade fokus varit att "bra vi spelar efter marken, bra vi spelar eget, bra de här matcherna är utvecklande för oss" så hade vi förlorat med 4-0 eller 5-0. Vi går in och vinner matchen och undviker förlust in i det sista, så här gör vi nu: taktik, taktik, taktik...

 

Björn Andersson och Bayerns övriga junioransvariga såg nog spelarna fast de ville vinna. De hade utvärdering varje måndag efter helgens matcher och där beslöt de vad som var bäst för varje enskild spelare. Philipp Lahm var klen fysiskt som 11-åring och även om alla trodde att han skulle nå Bundesliga med sin naturliga teknik och låga tyngdpunkt lät de honom spela färre matcher för att undvika att han skulle överbelastas. Nuförtiden är Björn scout åt Bayern Munchen, antagligen slutar han med det då kontraktet går ut nästa sommar. Han har aldrig varit allsvensk tränare men kanske får vi höra mer om honom de kommande åren. Avslutningsvis några bra uttryck ännu: om att träna ett lag i div.3 som han gör på sidan om just nu jämfört med Bayerns ungdomsakademi "Egentligen är det inte så stor skillnad. man måste se till vad de kan och inte kan. Sedan gör man dem bättre." och ett till "man måste lära sig något innan man öppnar truten".

Hela 77 unika läsare på förra inlägget, ganska tufft det. Hade väl mindre på inlägget om årets Englandsresa. Idag är jag lite trött på Arsenalfansen, deras tålamod verkar vara slut med många spelare och framförallt med tränaren. Fansen vill har bort cirka åtta spelare varav en är Santos. Vad är det för fel på att ha en grymt offensiv ytterback bara han hittar formen? Han har gjort bra matcher men okej nu i höst hahr han varit usel defensivt, men han borde väl användas i andra halvlek i de matcher där vi måste framåt och göra mål! Att folk vill ha bort Gervinho förstår jag inte, okej han var usel i tisdags men so what!? Han har gjort många bra matcher för Arsenal och han kan göra mycket nytta för oss ännu! Skall på African Nations cup 19.1-10.2 snart tyvärr. Diaby vill många också ha bort. Varför det? Han är ofta skadad men han var en av de bästa i laget denna säsong innan han skadade sig igen! Resten kan jag förstå att man vill sälja snabbt (Squillaci, Bendtner, Arshavin, Chamakh, Denilson och vem det nu var).

 

Min gissning är att vi tappar Walcott till United, Liverpool eller någon annanstans. Huntelaar eller någon dylik spelare kommer nog in senast nästa sommar. Sagna kommer att bli såld förr eller senare fast han är riktigt bra. Arsenal erbjöd ett 1-årigt kontrakt utan löneförhöjning. Hans kontrakt går ut 2014 om jag minns rätt. Inte så kul att förlänga med endast ett år, då känns det inte som att klubben satsar på en. Nani skulle antagligen passa in rätt bra i Arsenal med sin teknik och snabbhet, men mina läsare vet vad jag tycker om att byta spelare mellan toppklubbar inom samma liga. Att ta in Henry känns lite sisådär, vi har anfallare i mängder och han saknar snabbhet numera. Förstås gjorde han två mål senast och han kunde införa lite rutin och ledarskap som vi kanske saknar just nu. Coquelin gjorde en bra match i tisdags fast han byttes ut och han var mycket bra även mot Schalke i 0-2 förlusten. Kanske han borde få större ansvar i serien också? Åtminstone som inhoppare.

 

 

Wenger får nog säkert stanna kvar. Att han fick oss till tredje plats ifjol det med lag han hade till förfogande var grymt. Vi har nog tredje och fjärdeplatsen inom räckhåll även i år och mer än så kan man ingalunda förvänta sig då man inte köper dyra spelare och inte ger grymma löner. Okej om allt klickar med grymt förmånliga värvningar kunde det gå att tävla om plats 1-2. Men att förlora mot Bradford som ligger 64 placeringar under oss är inte så bra med tanke på uttrycket "allt klickar". Wenger sitter nog ganska säkert ändå, han har varit med så länge att man inte gör sig av med honom. Vårt akademilag går bra och det finns många lovande spelare på väg upp därifrån. Några av de jag hoppas mycket på av de mer otestade i första laget är Eisfeld, Toral och Olsson.

 

Vi har nio akademispelare på lån och Yennaris, Gnabry och någon till har börjat få chans att visa upp sig i Första laget ibland också. Tänk hur otroligt många spelare det finns totalt...de fem som nämndes tidigare borde absolut säljas direkt och sedan kan man köp in bara 1-2 riktigt bra spelare. Just nu kan man vara stolt över mittfältet som är ett av de bästa i PL om inte det bästa och även målvaktsspelet som håller hög nivå tack vare Sesny. Backlinjen och anfallet är inte "good enough"! Pep Guardiola lär ha sagt att Arsenal är det första lag han kunde tänka sig att träna eftersom de spelar så likt Barcelona.

 

Det finns 19 anställda ledare som ansvarar för Arsenals representationslag och 14 anställda som ansvarar för akademin. De här människorna har i stort sett hand om det som har med fotboll och det idrottsliga. Sedan finns det så klart hur många som helst som sköter om företaget, ja man kan säga att klubben är ett enormt företag. Marcus Svensson är en svensk som hör till första laget och hjälper till med spelarnas personliga fysik. Fitness coach är hans titel och han jobbar under fitnessansvariga Tony Colbert. Med Olsson finns det två svenskar i klubben. Är man intresserad att se mer kring hur klubben är uppbyggd kan man gå in på www.arsenal.com

Arsenal spelade hur bra som helst igår. Men bollen skall in i mål om man vill vinna. Världens oflyt i den där matchen men Chamakh, Ramsey och Gervinho får se sig i spegeln för de var usla. Två stolpträffar i en strafftävling och bl.a. ett ribbskott i förlängningen av Cazorla...Bradfords mål kom på en tveksam frispark. Mycket mer hade Bradford inte förutom 10 gubbar i straffområdet. Ibland räcker det inte att ha förutsättningarna på sin sida på förhand...medellönen i Arsenals elva var 59 000 pund i veckan och 745 pund i veckan för Bradfords elva. Då borde man inte kunna förlora, men med lite minusgrader och en parkerad buss i straffområdet är allt möjligt.

Bra rubrik eller hur? Synd att det är första luckan i december från mitt håll bara :) Har varit väldigt upptagen och jag försöker numera att undvika bloggen om jag inte är helt motiverad att skriva. Studerandet är under kontroll, fotbollsplanerna för 2013 är redan på gång och i helgen var jag på en snabb visit till Tallin. Var borta ungefär 30h, det blev flyg till Helsingfors, båt till Tallin, båt till Helsingfors och flyg hem. Orsaken till resan var en svensexa, en kompis skall alltså gifta sig snart så stämningen var topp och man kan snart känna kärleken i luften :) Åtminstone en bild måste jag ju lägga in hit, tyvärr är jag inte i London på väg från ett tränaruppdrag för Arsenal på den här bilden ;)